Arkitektens trendspaning

Daniel Hohenthal, 49 år
Arkitekt, huvudägare och designchef på Kanozi Arkitekter

Hur länge har du arbetat som arkitekt?
Cirka 20 år

Vilken är din roligaste/intressantaste erfarenhet i yrket hittills? Berätta!
En del är resan där jag varit med och byggt upp Kanozi Arkitekter till vad det är idag. Sett till projekt är det roligt att vi fått vara med i Malmös omvandling, dels i form av flera framträdande kontorshus som till exempel Eminent, och dels i ett antal projekt där vi varit med och ritat hela vägen från stadsdelsnivå och ner till kontorens insida med till exempel modulvägar. Det är roligt med de olika skalorna! Vi som kontor jobbar ganska brett, från tidiga skeden ända ner till inredningen, och det är en bredd som vi gärna fortsätter med.

Hur ser kontorstrenden ut just nu? Vilka faktorer och värden är på upp- respektive nedgång?
Många projekt har kretsat kring co-working. Det finns mycket att vinna på att dela på utrymmen och resurser, till exempel flexibilitet och en dynamisk miljö. Sedan har vi jobbat mycket med WELL-certifieringen. Det är en stor trend att se till människans välbefinnande. Många certifieringssystem gäller själva husen. I någon mening kan man säga att de är till för att rädda planeten; de här nya syftar till att rädda personen. Att se till välbefinnandet hos var och en som arbetar i våra byggnader. Det är mjuka värden som vi arkitekter alltid har vurmat för och nu finns det plötsligt ett verktyg för att prata om och mäta det som ofta upplevts som omätbart. I övrigt är det aktivitetsbaserade kontoret fortfarande en stark trend, men utan att pressa antalet kvadratmeter per medarbetare. Eons nya huvudkontor till exempel har många fler sittplatser än det finns medarbetare och då tycker jag man har man förstått det aktivitetsbaserade konceptet fullt ut. Den typen där inte alla får plats tror jag kommer bli allt mindre vanligt. Nu diskuteras ju även mycket kring pandemin och att behovet av kontorsytor för företag skulle minska till förmån för mer hemarbete, men jag tror att det går åt motsatt håll: att jobba hemifrån i stor skala är inte bra för kreativiteten, mötet mellan människor och att göra saker tillsammans. Vi kommer se en tydlig effekt av det, tror jag. Som med stadskärnorna: i och med pandemin har utarmningen av dessa drivits fem år framåt och hela samhället börjar nu inse hur mycket man saknar mötesplatserna, kaféerna och restaurangerna.

Om du spanar framåt, hur tror du att kontorslokaler och arbetsplatser kommer att utformas framöver? Varför?
Vi kommer bättre förstå vikten av ett riktigt bra fysiskt rum att mötas i. Syftet är att medarbetarna ska trivas på kontoret och där i ligger alla de aspekter av dagsljus, möbler, utrustning och känsla som vi jobbar med. Möjligheten att ha olika typer av sittningar – loungeytor, torgkänsla, dynamiska konferensrum, projektrum i ny tappning – inom kontoret kommer vara en viktig del. Samtidigt kommer även trenden med den egna platsen – den egna stolen, skärmen, tangentbordet – i och med pandemin.

Vad tycker du är viktigt att tänka på när man designar ett kontor?
Att hitta rätt för att medarbetarna ska trivas och vilja vara där. Kontoret som mötesplats; en plats där man trivs och vill vara, det tror jag benhårt på. De ska inte känna att de lika gärna kan sitta hemma; kontoret ska vara en ännu bättre plats.

Vilket vore ditt drömprojekt?
Det vore fantastiskt roligt att få rita ett multikvarter med till exempel kulturhus, bibliotek, museum och utställningslokaler!